Arbetet med att förnya AB 04 och ABT 06

Varför byggbranschens viktigaste standardavtal är på väg att moderniseras.

AB 04 och ABT 06 är två av de absolut mest centrala dokumenten inom svensk bygg- och entreprenadrätt. De fungerar som branschens standardiserade avtalsvillkor och ligger till grund för i princip alla större entreprenader i landet. Trots detta har regelverken varit i stort sett oförändrade i nästan två decennier. Under de senaste åren har ett omfattande arbete inletts för att se över och modernisera entreprenadjuridiken och de båda avtalen. Det är ett arbete som ofta refereras till som ”revideringen av AB-systemet”.

Även om AB 04 och ABT 06 inte är lagar i formell mening, får de i praktiken samma tyngd som lagstiftning eftersom de används så allmänt och styr rättstillämpningen vid entreprenadtvister. Därför följs processen av både jurister, entreprenörer, beställare, konsulter och försäkringsaktörer med stort intresse.

Nedan följer en sammanfattning av varför arbetet startades, vad syftet är och vilken status revideringen har idag.


Varför behöver AB 04 och ABT 06 moderniseras?

När AB 04 och ABT 06 lanserades var byggbranschen inne i en helt annan fas än idag. Digitaliseringen hade bara börjat. Klimat- och hållbarhetskrav existerade i mycket begränsad form. Projektering och gränsdragningar var enklare. Offentliga beställare ställde inte lika omfattande dokumentationskrav. Branschen saknade även erfarenheten av dagens avancerade entreprenadformer, partneringupplägg och digital projektstyrning.

Sedan dess har flera större utmaningar växt fram:

1. Nya tekniska och juridiska förutsättningar

Digital projektering, BIM-modeller, molnbaserade dokument och AI-stöd existerade inte när avtalen skrevs. Dagens digitala arbetssätt skapar nya frågor om ansvar, versionshantering, immaterialrätt och säkerhet.

2. Tydligare krav på hållbarhet och miljö

Gröna byggkrav, klimatdeklarationer, livscykelanalyser och återbruk innebär att entreprenören ansvarar för fler moment som tidigare föll utanför det traditionella ramverket.

3. Ökad komplexitet i ansvarsfördelningen

Tvister i entreprenadprojekt har blivit fler och mer komplicerade, ofta kopplade till:

  • ansvarsgränser för projektering,
  • ändringar och tilläggsarbeten,
  • tidsförlängning och störningar,
  • dokumentation och bevisfrågor.

Det finns ett tydligt behov av att reglera vissa återkommande problem mer tydligt.

4. Branschen efterfrågar mer balanserade avtal

Flera aktörer – både entreprenörer och beställare – har uttryckt att nuvarande avtal ibland uppfattas som svårtolkade eller obalanserade. Ett moderniserat avtalssystem ska minska behovet av omfattande egna tilläggsvillkor.


Syftet med revideringen av AB-systemet

Den officiella målsättningen med arbetet är att:

1. Modernisera avtalen för dagens byggbransch

Det gäller främst digital produktion, nya miljökrav, tekniska utvecklingen och komplexiteten i projekten.

2. Tydliggöra ansvar och roller

Entreprenör och beställare ska bättre förstå sina skyldigheter. Många tvister grundar sig i oklara gränsdragningar – särskilt i totalentreprenader (ABT 06).

3. Minska antalet tvister

Tydligare regler om:

  • ÄTA-processer
  • tidsförändringar
  • dokumentationskrav
  • hinder och störningar
  • samarbetsformer

ska göra det lättare att lösa konflikter innan de når domstol.

4. Harmonisering med internationella standarder

Svenska entreprenader blir allt mer internationella. FIDIC-standarder och europeiska upphandlingsmetoder påverkar därför avtalsutformningen.

5. Öka flexibiliteten

Avtalen ska kunna användas i fler typer av entreprenadformer, inklusive nya samverkansmodeller, där dagens AB/ABT-struktur ibland upplevs som otillräcklig.


Hur går revideringen till?

Arbetet leds av Byggandets Kontraktskommitté (BKK), som är den instans som ansvarar för att ta fram och förvalta AB-systemet.

Processen omfattar:

  1. Insamling av synpunkter från hela branschen
    Entreprenörer, beställare, jurister, försäkringsbolag och kommuner har fått bidra med förslag.
  2. Analys av rättspraxis
    Domstolsavgöranden visar var dagens avtal brister i tydlighet.
  3. Tematiska arbetsgrupper
    Exempelvis digitalisering, ansvar, försäkringsfrågor, miljökrav och underrättelseskyldigheter.
  4. Förslag till ny struktur
    En del diskussioner har rört att AB/ABT ska få större likheter i uppbyggnad.
  5. Remissrundor och branschkommentarer
    När en ny version är tillräckligt klar skickas den på remiss till branschorganisationer.

Det är en av de mest omfattande översynerna sedan AB 72 ersattes av AB 92.


Status: Var står arbetet idag?

Arbetet är långt framskridet men ännu inte slutfört. Detta är den aktuella statusen (2025):

Förstudier och behovsanalys är genomförda

Branschen är i stort sett enig om att avtalen måste moderniseras.

Flera tematiska arbetsgrupper har avslutat sina första utkast

Dessa ligger nu till grund för nästa steg i processen.

BKK arbetar med sammanslagna förslag

Det tyder på att avtalen kommer att få:

  • tydligare kapitelstruktur,
  • moderniserat språk,
  • mer detaljerade regler om digital information och projektering.

Slutlig version har ännu inte presenterats

BKK har kommunicerat att arbetet är omfattande och att kvalitet prioriteras framför snabbhet.

Det är rimligt att förvänta sig en ny generation av AB-avtal inom 1–2 år, men exakt tidsplan är ännu inte offentlig.


Vad betyder detta för branschen?

När de nya avtalen väl kommer att lanseras innebär det:

  • ett nytt standardramverk som alla beställare och entreprenörer måste anpassa sig till,
  • utbildningar och uppdatering av alla projektrutiner,
  • ny praxis som kommer att växa fram under de första åren,
  • minskad användning av långa bilagor och specialvillkor,
  • större förutsägbarhet vid tvister.

Det är alltså en förändring som kommer påverka både upphandling, projektering, produktion, ekonomi och juridik.


Slutsats

Revideringen av AB 04 och ABT 06 är en av de viktigaste utvecklingsprojekten inom svensk bygg- och entreprenadrätt på decennier. Arbetet syftar till att anpassa avtalen till dagens tekniska, juridiska och samhälleliga verklighet – och att skapa mer rättvisa, effektiva och tydliga avtal för alla aktörer i byggbranschen.

Processen är pågående, men riktningen är tydlig: en ny generation entreprenadstandarder kommer att definiera branschens spelregler för de kommande 10–20 åren.