Nya regler för skolbibliotek och elevers tillgång

En reform för likvärdighet och läsförmåga.

Under denna mandatperiod har riksdagen antagit viktiga ändringar i skollagen och bibliotekslagen som stärker elevers rätt till skolbibliotek och förbättrar kvaliteten på de resurser som erbjuds i skolan. Denna reform är en del av ett större arbete för att stärka svensk läsning, öka likvärdigheten och skapa bättre förutsättningar för utbildning oavsett var i landet eleverna bor.

Varför behövdes förändringen?

Flera rapporter — bland annat från Skolinspektionen och Kungliga biblioteket — har visat att tillgången till skolbibliotek varit mycket varierande i Sverige. Vissa skolor har välfungerande bibliotek med utbildad personal, medan andra saknar bibliotek helt eller har lokaler som inte används för sitt syfte.

Problemet var dubbelt:

1. Likvärdigheten brast. Elever i socioekonomiskt starka områden hade ofta god tillgång, medan elever i utsatta områden saknade stöd för läsutveckling.
2. Lagen var otydlig. Skolor var enligt tidigare skollag skyldiga att ”ha tillgång till skolbibliotek”, men detta innebar i praktiken allt från en hylla i korridoren till ett välsorterat bibliotek bemannat av bibliotekarie.

En rad utredningar föreslog därför att lagen skulle skärpas för att garantera både faktisk tillgång och kvalitet.

Vad innebär lagändringen?

Reformen innebär flera viktiga förändringar:

1. Tydligare definition av vad ett skolbibliotek är

Den nya lydelsen i skollagen fastslår att skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs och inte endast en fysisk bokhylla. Det ska finnas:

• relevanta fysiska eller digitala medier,
• tillgänglighet under skoldagen,
• möjligheter att arbeta med informationssökning och källkritik.

Enligt Kungliga bibliotekets nationella biblioteksstatistik var variationen tidigare enorm — lagen syftar till att minska detta gap.

2. Stärkt krav på bemanning

Lagändringen gör det tydligare att skolbibliotek behöver vara professionellt bemannade. Det innebär inte att varje skola måste ha en heltidsanställd bibliotekarie, men att verksamheten ska ledas eller stödjas av personal med bibliotekskompetens.

3. Ökad likvärdighet genom samverkan

Kommuner och huvudmän uppmuntras att organisera biblioteksverksamhet gemensamt. Detta gör det möjligt för små skolor eller landsbygdsskolor att dela på resurser och därmed uppfylla kraven utan orimliga kostnader.

4. Bibliotekslagen anpassas

Bibliotekslagen tydliggör nu att skolbibliotek är en del av det offentliga biblioteksväsendet och att de har ett viktigt uppdrag att främja läsning, digital kompetens och medie- och informationskunnighet (MIK).

Syftet med lagändringen

Reformens mål kan sammanfattas i tre huvudpunkter:

1. Stärka läsförmågan i svensk skola

Sverige har fallit i flera internationella kunskapsmätningar, bland annat PIRLS och PISA, där just läsförståelse är en central del. Studier från bland annat OECD och IFLA visar att tillgång till starka skolbibliotek har tydlig positiv påverkan på elevers läsresultat.

2. Minska skillnader mellan skolor

Likvärdighet är en central princip i svensk skola. Lagändringen säkerställer att även elever i små kommuner, glesbygd och resurssvaga områden får tillgång till de verktyg som tidigare främst funnits i mer välbärgade skolor.

3. Förbereda elever för ett digitalt samhälle

Skolbibliotek är inte bara boklån — de är en nod för digital kompetens, källkritik och informationssökning. I en tid av desinformation, AI-genererat innehåll och stora informationsmängder behövs mer strukturerad undervisning i hur man hanterar information.

Samhälleliga effekter

De nya reglerna förväntas få betydande effekter:

• Ökad läsförmåga i låg- och mellanstadiet.
• Jämnare kvalitet mellan olika skolor och kommuner.
• Bättre stöd för nyanlända, som ofta använder skolbibliotek som språkutvecklande resurs.
• Stärkt digital och källkritisk kompetens, något som anses avgörande för demokratiskt deltagande.

Kommuner får visserligen ökade kostnader, men regeringen har argumenterat för att dessa är små i förhållande till de långsiktiga vinsterna av en mer läskunnig befolkning.

Slutsats

Ändringarna i skollagen och bibliotekslagen markerar en tydlig politisk inriktning: att stärka läsförmågan och kunskapsresultaten genom bättre skolbibliotek. Genom att göra regelverket tydligare, öka kraven och skapa likvärdighet läggs grunden för en mer rättvis och kunskapsdriven skola.